Anorexi och bulimi

Ätstörningar kan vara olika och behöver inte synas utåt, men det finns många saker som kan vara tecken på att man har problem med sin relation till mat, ätande eller kroppen. Ätstörningar påverkar också relationen till andra personer; det är vanligt att man håller sig mer för sig själv.

Hur ens ätstörning än ser ut är det jobbigt, allvarligt och farligt för kroppen. Det är viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt med att reda ut vad problemen kan bero på och vad man kan göra för att förändra tänkandet och ätandet.

Olika typer av ätstörningar

För de flesta är det olika i perioder hur man tänker på mat och ätande, hur man tränar och hur mycket eller lite man äter. Inom sjukvården används olika namn för olika typer av ätstörningar, olika diagnoser. Den vanligaste är något som kan kallas ätstörning UNS, som betyder utan närmare specifikation. Ändå är de mest kända namnen anorexi och bulimi. Anorexi, eller anorexia nervosa som sjukdomen heter på medicinskt språk, kallas också för självsvält och betyder att man svälter sig och är livrädd för att gå upp i vikt. En annan diagnos är bulimi, som heter bulimia nevrosa på medicinskt språk. Det innebär att man hetsäter och sen försöker göra sig av med det man har ätit.

Ibland pratas det också om idrottsanorexi, som är när man idrottar mycket och tränar så hårt för att göra bra ifrån sig att man får tecken och symtom på anorexi. Det finns också något som brukar kallas ”ortorexi”, som innebär att man bryr sig så mycket om att leva hälsosamt att det blir som ett tvång. Man har höga krav att äta nyttigt och träna, och blir besviken eller ledsen om man inte lever upp till dem. Fixeringen vid mat och träning tar över en stor del av ens liv. Och trots att man vill vara hälsosam kan ortorexi vara farligt för kroppen.

Källa UMO